Skillnaden mellan Konvergerad och Hyperkonvergerad infrastruktur
Att bygga en konvergerad infrastruktur i en organisation betyder mer än att bara byta ut några hårdvarudelar.
Traditionell IT-infrastruktur består av de man i branschen kallar för teknik-silon. Med ”silo” menar man fristående system inom servar, lagring och nätverk. Dessa inkluderar hårdvara, mjukvara och teknisk kompetens för att hantera dom. Denna uppdelning har dock luckrats upp under det senaste årtiondet då virtualisering knutit samman serversidan med nätverket.
Det nya är att många leverantörer nu erbjuder lösningar där all infrastruktur knutits samman, även datalagret.
Generellt sett finns det två principer för att bygga en konvergerad infrastruktur:
- Det hårdvarucentrerade, byggblocksbaserade sättet som kallas konvergerad infrastruktur.
- Det mjukvarudefinierade sättet som kallas hyperkonvergerad infrastruktur.
Konvergerad Infrastruktur:
En av de viktigaste skillnaderna mellan de två koncepten är att i en konvergerad lösning är varje byggblock en separat komponent som kan användas för sitt ursprungliga syfte. En server eller lagringslösningen kan ”brytas ur” och användas som just server eller lagringslösning.
I en konvergerad infrastruktur installeras ett fullt konfigurerat system som inkluderar server, nätverk, lagring och programvara för virtualisering i ett chassi eller rack som utgör en byggkloss. Sedan kan systemet expanderas genom att addera en eller flera byggklossar.
Ett av huvudargumenten för konvergerad infrastruktur är att systemet enkelt kan byggas ut med fler block när behovet av prestanda ökar.
Nackdelen är att även om utbyggnaden sker ”stegvis” är det ändå ett komplett block som skall anslutas vilket naturligtvis kostar en del pengar. Dessutom är man bunden till att använda sig av leverantörens block.
Hyperkonvergerad Infrastruktur:
I en hyperkonvergerad lösning är tekniken mjukvarudefinierad, dvs all funktionalitet körs i program på en server. Programvara som används är ofta VMware vSAN eller Microsoft Storage Spaces (vi kommer fördjupa oss i dessa två i kommande artiklar).
Till detta ansluts sedan diskar direkt i de fysiska servrarna. Styrenheten för lagringen, som normalt är en del av lagringshårdvaran, körs som en tjänst på varje nod i klustret för att öka skalbarheten och elasticiteten.
När marknaden växer så suddas gränserna mellan konvergerad och hyperkonvergerad infrastruktur ut och definitionerna kan ibland användas nästan synonymt. Det är därför viktigt att ta reda på vad leverantören menar med respektive begrepp.